Sjuksköterskors kunskap behövs för framtida beredskap för kris och krig

Situation i världen är instabil med långtgående krig i närområde, upptrappat våld i samhället och förändrat klimat som hotar att ge nya sjukdomar, pandemier och som kan få en omfattande påverkan av hälsan. För att Sverige ska ha en beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid behövs teoretisk kompetens och träning/övning på olika scenarier, vilket har belysts i olika rapporter.

Sveriges beredskap för kris har under de senaste två åren utmanats på många olika sätt på grund av pandemi och brister har framkommit inom flera av hälso- och sjukvårdens ansvarsområden, vilket hade varit möjligt att förebygga. Sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors kunskap och ledarskap har varit avgörande för organisering och omställning inom omvårdnad under pandemin. Sjuksköterskor har deltagit i både strategisk och operativ ledning för att identifiera och åtgärda säkerhetsrisker samt tagit ansvar för omvårdnadskompetens, patientsäkerhet och handledning i vårdteamet.

Svensk sjuksköterskeförening har nyligen svarat på remiss om Slutbetänkande (SOU 2022:6) Hälso- och sjukvårdens beredskap - struktur för ökad förmåga. Märkligt nog har inte föreningen fått remissen utan den har enbart gått ut till de lärosäten som har läkarutbildning.

Några områden föreningen har lyft särskild i remissen är

• Kommuner och regioner behöver ensas om hur och när begreppen som katastrofläge och katastroftillstånd används
  
  
• Tydliggöra Sveriges prioriteringsplattform, reglerad i lag, för att prioritera insatser även i kris och krig. Viktigt också för asylsökande och papperslösa personer rätt till vård vid kris och kris då det råder hårda prioriteringar och där begrepp ”vård som inte kan anstå” inte är användbart
  
  
• I led att öka förmåga att möta ökade och särskilda behov kan nationell samordning vid 1177 utvecklas för att minska sårbarheten, information behövs harmoniseras mellan regionerna
  
  
• Stärka kompetens är ett av centrala områden men detta kräver både regelbunden kompetensutveckling och simulerade övningar. Vidare skulle det också vara möjligt att ge ett uppdrag till ett lärosäte att kunna tillhandahålla reaktiveringskurser för sjuksköterskor med äldre utbildning, då sjuksköterskor med lång erfarenhet är en stor tillgång vid katastrofläge.
  
  
• Det krävs mycket resurser för att kompletteringsutbilda personal. Utbildning görs bäst till vardags när samhället fungerar normalt. I händelse av krig och kris behövs nödvändiga utbildningar tas fram i samråd med lärosäten och vårdverksamehet.
  
• Fastställa övergripande nationell utbildningsplan för Katastrofmedicin och förslag på hur den katastrofmedicinska utbildningen ska implementeras samt vilka utbildningsmål som ska gälla.

Personaltillgång med hög kompetens är alltid avgörande för att hälso- och sjukvården ska klara sitt uppdrag. Under kris och krig handlar det även om att ha erfarenhet för att se till att rätt beslut tas vid rätt tillfälle.

Bristen på specialistsjuksköterskor har varit påtaglig under en längre tid och pandemin synliggjorde ytterligare behoven av specialistkompetens. Svensk sjuksköterskeförening anser att det måste tas fram ordentlig statistik över antalet grundutbildade- respektive specialistutbildade sjuksköterskor, vilket är en förutsättning för en personalförsörjning i kristid men även i fredstid. Det är väl känt att Sverige har en undermålig statistik gällande detta.

Sjuksköterskor delar ett samhällsansvar för att möta behov av hälso- och sjukvård hos alla människor. Svensk sjuksköterskeförening tycker att det är självklart att sjuksköterskors kunskap behövs för framtida planering av beredskap.