Synpunkter till utredningen inför slutbetänkandet God och Nära vård

Omvårdnad i den nära vården

Målet för omvårdnaden är att personen som vårdas ska vara självständig och oberoende, så långt det är möjligt, samt uppleva hälsa. Omvårdnadens betydelse måste lyftas fram som oundgänglig i den Nära vården. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvars- och kunskapsområde och sjuksköterskan är inte utbytbar mot andra yrkesgrupper. Kvaliteten i given omvårdnad avgörs av sjuksköterskors kompetens och kunskap, hur de bemöter personer och hur omvårdnadsinsatserna genomförs, en kompetens som omfattar både evidensbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap. Ska visionerna om den nära vården förverkligas behövs fler specialistsjuksköterskor. En helhetssyn på patientens hälsa förutsätter möjlighet att bygga upp en relation med patienten då god omvårdnad kräver både en relations- och sakaspekt.

Distriktssköterskan är en specialistsjuksköterska som tillsammans med specialister i allmänmedicin utgör de två självständiga professionerna som är navet i den nära vården med kunskap om såväl personen, närstående och lokalsamhällets resurser. Därigenom kan hen ha ansvar för samverkan och kontinuitet och i partnerskap med patienten bedöma dennes behov och vilka insatser som behövs. Ett personcentrerat förhållningssätt är nödvändigt för att integrera hälsofrämjande omvårdnads- och medicinska ställningstaganden för att stödja och stärka personen och deras närstående.

För att skapa tillit och kontinuitet och arbeta kostnadseffektivt för patienter med långvarig sjukdom behöver mottagningar även bemannas med specialistsjuksköterskor och funktionsutbildade sjuksköterskor inom olika områden. Några exempel är specialistsjuksköterskor inom psykiatri med livsskolor för att förebygga stress. Ett annat exempel är specialistutbildade sjuksköterskor inom vård av äldre som medverkar i hemsjukvården av äldre personer.

Resurser till Nära vård

För att möjliggöra intentionerna med nära vård, hög tillgänglighet och kontinuitet till personer med långvarig sjukdom behöver resurser omfördelas till den Nära vården. Fler sjuksköterskor i den Nära vården kan minska vårdskador, förebygga onödiga inläggningar på sjukhus och minska vårdköer. För att ge möjligheter till en fridfull död behöver även resurser för palliativ vård omfördelas till den Nära vården. Personer kan därmed tryggas en god omvårdnad i det egna hemmet eller på särskilt boende utan onödiga överföringar mellan vårdinrättningar.

Förebyggande hälso- och sjukvårdsinsatser

Det är nödvändigt att uppdraget till den Nära vården omfattar så väl de förebyggande insatserna inom mödra- och barnhälsovård som insatser för att tidigt upptäcka hälsoproblem. Distriktssköterskan och andra specialistutbildade sjuksköterskor behöver mandat för riktade insatser avseende såväl levnadsvanor och hälsa, vaccinationer och smittspårning. Det finns även stort behov av förebyggande åtgärder för fallskador, undernäring och trycksår hos äldre personer.

Ansvar och mandat för ett geografiskt avgränsat område

Kommissionen för jämlik hälsa föreslår att områdesansvar för befolkningens hälsa återupprättas och kopplas till primärvården och andra aktörer. Genom att arbeta inom ett definierat geografiskt område får distriktssköterskan kunskap om befolkningens behov och lokalsamhällets resurser. Det möjliggör tidig upptäckt av ohälsa bland befolkningen och distriktssköterskan kan tidigt förebygga ohälsa genom hälsofrämjande insatser. Med ett områdesansvar vet befolkningen vem de kan vända sig till. Distriktssköterskans kunskap om området och vara känd i ett område skapar trygghet för individ och befolkning. Vi föreslår därför att områdesansvaret återinförs.


Hemsjukvård
I den Nära vården, oavsett huvudman, behöver personer vårdas i hemmet såväl det egna som i det särskilda boendet. I hemsjukvården vårdas personer i alla åldrar med varierande ohälsoproblem, såsom långvariga sjukdomar med somatisk och/eller psykiatrisk problematik. För att ge god omvårdnad för dessa personer behövs kompetens från olika områden tex distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor inom vård av äldre, specialistsjuksköterska i psykiatri och andra legitimerade professioner. Fler specialistsjuksköterskor måste säkras i teamet så att patienter kan få rätt omhändertagande och snabbt insatta omvårdnadsåtgärder och behandling.

Tjugofem procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård finns i primärvård med kommunen som huvudman. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) måste harmonieras så att lagstiftningen ger förutsättningar till en god och jämlik vård. Personer i vården som kommunerna är ansvariga för har blivit allt mer sjuka med komplexa hälsoproblem. Gränsen mellan HSL och SoL får inte utgöra ett hinder för en jämlik hälso- och sjukvård vilket händer idag. Idag krävs ofta ett biståndsbeslut för att utföra insatser som i praktiken är hälso- och sjukvård. Det är orimligt att personer med undernärings- och ät-problematik ska biståndsbedömdas enlig SoL om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att personen behöver kost och eller måltidsassistans för att få i sig sin näring.

Förskrivningsrätt för sjuksköterskor

De sjuksköterskor som uppfyller Socialstyrelsens särskilda krav får förskriva och ordinera läkemedel enligt en särskild läkemedelslista. Denna lista är alltför begränsad och behöver utökas till behörighet att förskriva alla receptfria läkemedel. De bör också få en utökad förskrivningsrätt för läkemedel inom tex diabetes, astma och allergi. En utökad förskrivningsrätt skulle underlätta kontinuitet och uppföljning i den nära vården.

Kompetensutveckling och forskning

För att den Nära vården ska kunna erbjuda evidensbaserad god vård och omvårdnad krävs kompetensutveckling och fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen. Det finns brister, inte minst inom den kommunala hälso-och sjukvården på fortbildning inom områden såsom tex medicinsk teknik (tex infusionspumpar, oxygenkoncentratorer, dialysmetoder) och inom läkemedelsområdet.

Inom all hälso-och sjukvård behövs forskning. Därför behövs det tillföras forskningsresurser för klinisk forskning speciellt inom kunskapsområdet omvårdnad i Nära vården.

Genomför Socialstyrelsens förslag till åtgärdsplan

Vi anser att Socialstyrelsens förslag i förstudie sid 78–80 (God och nära vård, vård i samverkan, 2019:29) bör genomföras. Vi föreslår att utredningen lägger dessa som skarpa förslag.



  1. Beskriv gällande regler för att ge kommunerna bättre överblick av regelverket som styr hur de kan bedriva sin verksamhet.

    2. Samla och sprida information om olika modeller för samverkan, överenskommelser som träffas och organisatoriska lösningar.

    3. Synliggöra kommunal hälso- och sjukvård i beskrivningarna av hälso- och sjukvården
    Systematiskt inkludera kommunal hälso- och sjukvård i beskrivningarna av hälso- och sjukvården.

    4. Stöd till att utveckla mål och nyckeltal för en god kommunal hälso- och sjukvård

5. Stöd för kunskapsbaserad omvårdnad, prevention, rehabilitering, habilitering m.m.
Utveckla kunskapsbaserade stöd som är anpassade till kommunernas behov och förutsättningar.

6. Med stöd av nationella riktlinjer, vägledningar och andra kunskapsstöd ta fram kunskapsbaserade stöd som anpassas till kommunernas behov och förutsättningar.

7. Ta fram utbildningar, utbildningsmaterial och guidematerial för att stödja kommunernas arbete med kompetensutveckling av sin personal.

Ami Hommel
Ordförande
Svensk sjuksköterskeförening

Maria Öst-Backa
Ordförande
Distrisksköterskeföreningen i Sverige

Kerstin Carlsson
Ordförande
Riksföreningen för Medicinskt ansvariga sjuksköterskor och Medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAS-MAR)

Kristina Iritz Hedberg
Ordförande
Riksföreningen för Sjuksköterskor inom Äldre- och Demensvård

Publiceringsdatum:

Fler artiklar

Fler artiklar

Som medlem tar du del av alla våra förmåner.