Nytt instrument hittar fler trycksår

Ett nytt verktyg, PURPOSE T, kan upptäcka fler som riskerar att drabbas av trycksår. Akademiska sjukhuset i Uppsala har redan infört verktyget.

Text: Maja Lundbäck

Trycksår är en vårdskada, de ska inte uppstå och de skapar mycket patientlidande. Dessutom är det kostsamt eftersom trycksår leder till förlängd vårdtid. Det menar Lisa Hultin, specialistsjuksköterska inom vård av äldre vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Jag tror att vi har möjlighet att bli bättre på det här, säger hon.

Nyligen disputerade Lisa Hultin på avhandlingen ”Preventing pressure ulcers: – risk assessment and patient participation”, där hon i en delstudie undersöker möjligheten att förbättra patientens delaktighet för att förhindra trycksår och i tre delstudier utvärderar PURPOSE T, ett nytt verktyg för att bedöma risken för att få trycksår, ursprungligen från Storbritannien. Hon har översatt verktyget till svenska och testat det i svenska förhållanden.

Trycksår kan komma snabbt. Om samma hudområde utsätts för tryck och blodet inte kan komma fram kan det räcka med några få timmar för att cellerna ska ta skada. Det gäller att vara på alerten. Trots att detta är känt utvecklade var sjunde inneliggande patient på svenska sjukhus trycksår i fjol.

– Det är alldeles för många. Vi behöver bli bättre. Jag tror att det är möjligt att komma ner till två-tre procent, säger Lisa Hultin.

Trycksår är en vanlig vårdskada i hela världen, men studier visar att det varierar kraftigt hur vanligt det är att patienter drabbas. På vissa håll drabbas nära noll procent, medan 70 procent drabbas i andra länder.

Det instrument som de flesta svenska sjukhus använder idag för att bedöma om patienter har risk för trycksår, den modifierade Nortonskalan, har några år på nacken. Det togs fram 1962 och har inte förnyats på snart 40 år.

– Ibland kan Nortonskalan säga att patienten har en risk, medan patienten i verkligheten redan har ett trycksår. Vi behöver arbeta med ett evidensbaserat riskbedömningsinstrument, säger Lisa Hultin.

Medan den modifierade Nortonskalan är numerisk, består PURPOSE T av tre steg. Steg ett kan vara ett snabbsteg, där man snabbt sorterar ut de patienter som tydligt saknar riskfaktorer. Steg två består av en bedömning av nio riskfaktorer, däribland hudbedömning, nutrition, genomblödning, tidigare trycksår och diabetes. Steg tre innebär att sjuksköterskan tar ställning till samtliga riskfaktorer i två steg. Först bedömer man om patienten har trycksår eller ärr från tidigare trycksår. Sedan bedömer man risken i dagsläget.

Efter att ha översatt verktyget till svenska började Lisa Hultin med en så kallad psykometrisk utvärdering, som i princip ska svara på frågan om verktyget identifierar det som det är utvecklat för. 235 patienter och 28 sjuksköterskor inkluderades. Modifierade Nortonskalan hittade 59 patienter med risk för trycksår och Braden 78. PURPOSE T fann 87 med risk för trycksår samt ytterligare 59 med befintliga sår.

– En stor skillnad var att PURPOSE T, där hudbedömning ingår, kunde se vilka som redan hade trycksår, säger hon.

I en andra studie intervjuades sjuksköterskorna.

– De sa att de hade blivit mer medvetna om riskfaktorerna. De tyckte om att man skulle titta på huden och att vara vid patientens sida när riskbedömningen genomförs, säger hon.

I den tredje studien undersökte Lisa Hultin genomförbarheten. Hon utbildade samtliga på en vårdavdelning, tog bort Nortonskalan från den elektroniska patientjournalen och ersatte med PURPOSE T under en månad. PURPOSE T visade fler patienter i riskzonen och gjorde att fler förebyggande åtgärder sattes in.

– Personalen var också nöjd och tyckte att instrumentet överensstämde mer med deras kliniska uppfattning, säger hon.

Att arbeta med PURPOSE T bedömdes inte heller ta längre tid.

– När vi intervjuade sjuksköterskorna sa de att det kan det ta alltifrån en minut till några minuter, men att det i slutändan inte tar längre tid eftersom många patienter screenas ut i steg ett, medan Nortonskalan innebär att man måste screena alla, säger hon.

Förutom att utvärdera PURPOSE-T ville Lisa Hultin också se om det fanns sätt att förebygga trycksår genom att göra patienterna delaktiga i sin egenvård.

– Många gånger tror jag att vi inte ger patienterna den möjligheten. Vi behöver också informera om resultatet av riskbedömningar, säger hon.

31 patienter på en otroped-geriatrisk avdelning involverades. Första dagen kom Lisa Hultin in i rummet och berättade om vad trycksår är och hur de kan förebyggas. Andra dagen visade hon ett medicinsktekniskt hjälpmedel, CBPM-systemet, som hon också ville utvärdera. CBPM är ett lakan med trycksensorer, kopplade till en monitor, där patienten kan se de punkter på kroppen som utsätts för högt tryck. 21 av patienterna använde CBPM i tre dagar. Och intervjuer med dem visade att de blev medvetna om tryckpunkterna och att de började ändra läge.

– Jag tror att den lilla pratstunden, när man sitter ner och pratar med patienten spelar en stor roll, säger hon.

Sedan Lisa Hultins studie släpptes har många regioner visat intresse för PURPOSE-T. På Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala infördes verktyget redan i fjol.

– Jag genomför en studie nu för att se om trycksårsprevalensen har minskat, säger hon.