”Svenska vårdenheter är inte tillräckligt förberedda”

Svensk sjukvård är sårbar i kriser och katastrofer. Brist på övning, otydlig kommunikation och svårigheter med prioriteringar hotar patientsäkerheten. Specialistsjuksköterskan och forskaren Maria Fjell – med tjugo års erfarenhet från Försvarsmakten – tror att det finns lärdomar att hämta från det militära.

Text: Lotta Engelbrektson

Försvarsmaktens främsta syfte är att vara i beredskap och försvara landet. Om det värsta skulle inträffa måste militären kunna rycka in direkt. Instruktionerna är tydliga och förloppet är välbekant efter tusentals timmar av övning.

Enligt Maria Fjell, specialistsjuksköterska i onkologi, med.dr. och adjunkt på Karolinska Institutet, skulle sjukvården kunna inspireras av det militära sättet att förbereda sig.

– Kris och krig är verkligheter vi måste våga tala om. Svenska sjukhus och vårdenheter är inte tillräckligt förberedda för extrema händelser, säger hon.

Maria Fjell har en bakgrund inom underrättelsetjänsten, men lämnade in uniformen för fyra år sedan för att satsa på sin forskarkarriär. Hon beskriver övergången från en strikt strukturerad, manligt dominerad organisation till en mer informell och kvinnodominerad vårdmiljö som en kulturkrock. På gott och ont.

– På vårdens minussida är att den saknar den tydlighet och de förberedelse som genomsyrar Försvarsmakten, särskilt vid akuta kriser. Här skulle vi kunna lära oss något, säger hon.

Under sin tid inom Försvarsmakten vande sig Maria Fjell vid en nästintill övertydlig kommunikation. I pressade situationer används korta, koncisa order för att minimera alla missförstånd.

– Inom vården kan jag se en rädsla för att peka med hela handen, eftersom man är rädd för att verka otrevlig. Men man kan vara rak utan att vara osympatisk, säger hon.

Kommunikationen är otroligt viktig i en krissituation och Maria Fjell efterlyser en rakare och tydligare samtalston inom vården. Redan under utbildningen borde sjuksköterskor ges möjlighet att öva på effektiv kommunikation genom scenarier och rollspel, tycker hon.

– Det finns en tendens bland sjukvårdspersonal att snurra runt ett budskap, vilket ökar risken för missförstånd. Vi behöver öva på att säga saker klart och tydligt så att motparten verkligen förstår vad vi pratar om.

En viktig lärdom från det militära är också mängdträningen. Inom Försvarsmakten genomförs regelbundet obligatoriska övningar för all personal. De repetitiva övningarna, som att montera ihop ett vapen i både dagsljus och kolsvart mörker, sätter sig i muskelminnet och utvecklar ett ryggmärgsbeteende. Ingen behöver fundera eller diskutera med andra var man ska sätta fötterna när det uppstår en kris.

Maria Fjell anser att sjuksköterskor behöver träna lika regelbundet på katastrofsjukvård och akuta situationer – något som i dagsläget ofta får stå tillbaka i den kliniska vardagen.

– Det skulle kunna vara så enkelt som att avsätta ett par timmar i månaden för att gå igenom akutsituationer och patientfall. Det skulle skapa en trygghet som gör att sjuksköterskor agerar snabbare och säkrare i verkliga krislägen, säger hon.

De strikta hierarkier som finns inom militären kanske inte direkt kan översättas till sjukvården, men det finns även något att lära av dem, tycker Maria Fjell. Tydligare roller och ansvar, fördelade efter situationens behov, skulle kunna förbättra samordningen, resonerar hon.

– Ambulansen och traumaenheten, till exempel, har ju redan en strukturerad arbetsfördelning, men samma principer skulle kunna gälla på vanliga vårdavdelningar. Att veta sin roll – vilket inte är samma sak som att veta sin plats – ger sjuksköterskan en chans att nyttja den fullt ut.

En återkommande fråga är om svensk sjukvård har lärt sig något av pandemin. Men här är Maria Fjell tveksam. Hon tycker att samverkan mellan de olika aktörerna var under all kritik och hon kan inte se att den har förbättrats.

– Men jag hoppas att de som utvärderar insatserna kommer fram till en slutsats som visar oss hur vi ska göra nästa gång det uppstår en kris.

Under covid-19 var det mycket diskussioner om prioriteringar. Vem som skulle få omedelbart omhändertagande och vilken vård som kunde anstå. Som en följd av att sjukvården ställde om under pandemin kämpar fortfarande många sjukhus med långa vårdköer.

Maria Fjell tycker att sjukvården måste bli bättre på prioriteringar. Hon berättar att inom Försvarsmakten används bland annat tidsbegreppen nu, strax och senare. Vad som måste åtgärdas omedelbart och vad som kan vänta en stund eller skjutas på framtiden.

Men för att känna sig trygg i sina prioriteringar, krävs att man känner igen situationen och har fattat ett liknande beslut tidigare. Därför återupprepar Maria Fjell vikten av övning, övning, övning…

– Vi arbetar mycket efter checklistor i vården, vilket jag egentligen gillar. Men ibland behöver vi börja med punkt fem istället för punkt ett, beroende på vad situationen kräver. För att vi ska kunna vara flexibla och våga frångå ordningsföljden krävs att vi har utvecklat erfarenhet genom träning, säger hon.