Sjuksköterskors viktiga roll i mångkulturella vårdteam

Demokratiskt ledarskap, tydliga regler och en gemensam förståelse för vårdkulturen. En forskargrupp från högskolan i Jönköping har tittat närmare på vad som krävs för att mångkulturella vårdteam ska fungera bra.

Text: Tim Andersson

Vårdteam är ofta och i allt högre utsträckning mångkulturella. Forskningen visar att det skapar möjligheter men också utmaningar, i form av kommunikationssvårigheter, konflikter och gruppbildningar. Om dessa inte hanteras kan de i värsta fall hota patientsäkerheten.

Så hur ska en organisation agera för att maximera de positiva, och samtidigt minimera de negativa, effekterna av denna kulturella mångfald?

Den frågan har en forskargrupp från högskolan i Jönköping tittat närmare på. Projektet, som nu är avslutat, har pågått i fyra år och resulterat i flera delstudier. En av dem är en ren litteraturstudie, som kartlägger den etablerade kunskapen i ämnet. I en annan har forskarna observerat vårdpersonal under simuleringsövningar i akutvård, och efteråt intervjuat deltagarna om deras erfarenheter.

Resultaten visar att en förutsättning för att det mångkulturella vårdteamet ska fungera bra är tydliga regler och rollbeskrivningar; ett positivt, inkluderande och tryggt arbetsklimat; och en gemensam förståelse för själva vårdkulturen.

I upprättandet av den senare spelar sjuksköterskan en viktig roll, enligt Manuela Schmidt, lektor i kvalitetsförbättring och ledarskap vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare (JA) och en av projektets forskningsledare.

– I Sverige har vi vår värdegrund och vårt sätt att vårda personcentrerat, men personer som utbildats i andra kontexter kanske har lärt sig något annat. Där tänker jag att sjuksköterskorna, som oftare än läkarna och undersköterskorna har fått sin utbildning i Sverige, kan bli en bärare av den svenska vårdkulturen, och föra den vidare till de andra professionerna.

Något annat som lyfts upp bland projektets huvudresultat är vikten av informella möten, som fikastunder och after works.

– När du lär känna personen och inte bara kollegan kan du komma till insikt om att ni faktiskt har mycket gemensamt: Ni kanske har barn i samma ålder, eller brukar besöka samma semesterställen, eller hejar på samma fotbollsklubb.

En central beståndsdel i ett välfungerande, mångkulturellt teamarbete är dessutom ett lyhört och inkluderande ledarskap.

– Det var tydligt att många av våra deltagare var missnöjda med ledarskapet. De vill se ledare som är förebilder, som visar vägen, till exempel kring sådant som nolltolerans mot diskriminering, berättar Manuela Schmidt.

Projektet visar att ”delat ledarskap,” där hela teamet involveras i beslutsfattandet, är den bästa modellen för stora, mångkulturella team med många oerfarna deltagare. Den är också effektiv för små, erfarna team, oavsett om de är heterogena eller homogena, enligt Manuela Schmidt.

– I homogena, små och mycket erfarna team funkar dock även den auktoritära ledarstilen mycket bra. Laissez-faire-stilens rätt passiva ledarskap däremot, där man tillåter medarbetare stor frihet och autonomi, med minimal styrning och övervakning, funkar inte i någon konstellation.

Delat ledarskap är viktigt för kulturellt mångfaldiga team eftersom det hjälper till att främja kulturell intelligens och överbrygga kommunikationsbarriärer, tror Manuela Schmidt.

– Genom att möjliggöra en mer inkluderande miljö tillåter delat ledarskap att man utnyttjar hela bredden av färdigheter, erfarenheter och perspektiv som finns, vilket förbättrar innovation, problemlösning och teamets totala prestanda.

Projektet är som sagt avslutat, men forskargruppen söker nu nya medel för ett nytt.

– Nästa steg skulle kunna vara att skapa scenarier där man faktiskt kan träna på kulturell mångfald. I Sverige finns det knappt träningstillfällen för de här sakerna, så hur skulle det kunna gå till? Det vill vi titta på.

Kanske skulle AI kunna komma med en lösning. Det säger sjuksköterskan Magnus Berndtzon, som ingick i forskargruppen och som dessutom är ordförande för Svensk förening för klinisk träning och medicinsk simulering.

– Det är inte så där jätteenkelt att ge en person ett manus, där det står att man kommer från Holland och utifrån holländska erfarenheter ska simulera en viss situation. Men tänk om man kunde prompta en AI att göra det i stället? Utifrån det som händer i simuleringsvärlden just nu, internationellt, tror jag att man åtminstone ljudmässigt skulle kunna skapa en patient eller en teamdeltagare genom promptning.