Kunskapsluckor om psykisk ohälsa på akuten

Personer med psykisk ohälsa upplever att det är svårt att få rätt vård inom den somatiska akutvården. En ny avhandling visar vikten av att lyssna aktivt på patienterna och bekräfta deras kunskap om sin egen hälsa.

Text: Jenny Ryltenius

Stigma och fördomar, så väl i samhället som på akutmottagningen, leder till att personer med psykisk ohälsa upplever svårigheter att få adekvat vård för både psykiska och fysiska besvär. Katharina Derblom är specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård. I sitt avhandlingsarbete har hon undersökt hur vårdpersonal inom somatisk akutsjukvård kan stödja återhämtning hos patienter med psykisk ohälsa. Förutom patienterna har hon även ställt frågor till vårdpersonal på akutmottagningar som beskriver att deras kunskap brister när det gäller psykisk ohälsa.

Hennes resultat belyser vikten av att arbeta återhämtningsinriktat vilket innebär att lyssna aktivt på patienterna, ta dem på allvar och bekräfta deras kunskap och erfarenhet om sin egen hälsa och situation. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om hur egna fördomar och kunskapsluckor om psykisk ohälsa kan påverka mötet.

Ett viktigt fynd var att vänlighet och välvilja spelar en viktig roll.

– Det blev tydligt hur stor skillnad små handlingar från vårdpersonal kan göra. Till synes enkla gester som att presentera sig med namn, småprata, förmedla vänlighet genom kroppsspråk, tonfall och ordval, kan ha en avgörande inverkan på mötet men underskattas ofta i den akuta vårdmiljön, säger Katharina Derblom.

Den praktiska tillämpningen av personcentrerat och återhämtningsinriktat arbetssätt är outforskat inom akutsjukvården.

– Jag tror att det beror på att man har ett mer biomedicinskt fokus inom somatisk akutsjukvård, där medicinska och tekniska uppgifter kopplade till akuta fysiska tillstånd prioriteras. Vårdpersonal kan därför uppleva att deras främsta ansvar är att vårda patienter med akut fysisk ohälsa, vilket kan leda till att psykiska behov inte alltid uppmärksammas.

Hennes förhoppning är att resultaten kan bidra till att utveckla akutsjukvården för personer med psykisk ohälsa. Genom till exempel utbildningsinsatser och avsatt tid för strukturerad reflektion kan vårdpersonal få en ökad medvetenhet om vad som påverkar mötet och främjar eller hindrar patienters återhämtning.

– Avsatt tid för reflektion kan även bidra till möjligheter för vårdpersonal att dela kunskap och erfarenheter och få stöd av varandra. Genom att synliggöra och värdesätta den kunskap som redan finns kan reflektion bidra till ett positivt engagemang, där vårdpersonalen både kan uppskatta sitt arbete och identifiera områden som behöver utvecklas, säger Katharina Derblom.