Framgångsrecept: Samarbete mellan lärosäten, region och kommuner

I Västra Götaland har ett samarbete mellan lärosäten, regionen och femtio kommuner varit en framgång i jakten på nya VFU-platser. Numera är studenterna en naturlig del av verksamheten i Göteborg stad.

Text: Lotta Engelbrektson, Ann-Cathrine Johnsson

Det viktigaste är att synsättet har förändrats. Studenterna betraktas inte som en belastning utan oftast som en tillgång. Det berättar Veronica Almstedt, distriktssköterska i hemsjukvården i Lundby i Göteborg stad och deltidsdoktorand.

Den som söker arbete informeras redan under anställningsintervjun om att handledning ingår som en självklar del av jobbet.

– Det har varit en tuff resa. Men vi har haft ett lösningsorienterat förhållningssätt, och det som verkligen gjort skillnad är att kulturen förändrats inom våra enheter. Det här är ett samarbete och engagemang som sker på alla nivåer – från handledningen i det lilla på enheten, till de mer övergripande strukturerna som avtal och ledarskap, säger hon.

Det gemensamma VFU-avtalet mellan de fyra lärosätena. Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västsverige har varit en del av framgångsarbetet. Samverkan har hjälpt kommunen att planera för studenternas VFU inom den kommunala vård och omsorgen på ett mer koordinerat sätt.

– Exempelvis innebär termin sex på grundutbildningen numera en obligatorisk kommunal placering för alla studenter, säger Veronica Almstedt.

Göteborgs stad har också fått sitt första akademiska vård- och omsorgsboende, Silvergruvan, där specialistsjuksköterskan, huvudhandledaren och kvalitetsutvecklaren Renée Bergstrand är projektledare på en av Hisingens två utbildningsmoduler.

– På Silvergruvan kan fler studenter tas emot än på andra enheter. Här använder vi pedagogiska modeller som Peer learning och strukturerade läraktiviteter som utformats tillsammans med Göteborgs universitet. Forskning och utveckling ses som en naturlig del av verksamheten, berättar hon.

Samarbetet med universitet är en viktig del i förändringsarbetet. Både för att studenterna ska ha tillgång till aktuell forskning under sin VFU och för att verksamheten ska ha möjlighet att bedriva forskning. Här har alla medarbetare inom hälso- och sjukvård, tillgång att söka och ta del av vetenskapliga publikationer i kommunens egen databas GoVård.

Flera sjuksköterskor inom kommunen är kombinationsanställda, vilket innebär att de är inne och undervisar på lärosätet. Och lärosätet har det omvända med kombinationsanställda lektorer som arbetar del av sin tjänst i kommunen.

Det bidrar till att minska glappet mellan klinik och akademi, menar Veronica Almstedt.

Renée Bergstrand berättar att studenterna i Göteborgs stad även uppmuntras att göra verksamhetsförankrade examensarbeten (VFE), för att få nya insikter och hitta utvecklingsmöjligheter, något som även bidrar till att utveckla verksamheten i hela staden.

Tanken är att examensarbetet inte bara ska vara en skrivbordsprodukt, utan något som efterfrågas och kommer verksamheterna till gagn.

Det händer att enhetscheferna lämnar ämnesförslag för VFE, som studenterna sedan söker.

– Nu ska till exempel två studenter skriva sitt examensarbete om palliativ vård vid demens. En sjuksköterska med specialistutbildning inom demens i stadsområde Centrum, identifierade ett behov och lämnade det som ämnesförslag för VFE, berättar Renée Bergstrand.

– Det ger oss väldigt mycket när studenterna tar sig an omvårdnadsproblem i den kliniska vardagen. Genom sina examensarbeten får de också möjlighet att bidra med konkreta förbättringar.

Veronica Almstedt är huvudhandledare för Hisingens andra utbildningsmodul, som precis har startat upp på Bror Nilssons gata. Här har kommunen samarbetat med regionen, vårdcentraler och psykiatrin för att ta fram strukturerade läraktiviteter för studenterna under deras olika VFU-perioder. På detta vis tränar studenterna teamarbete i ett tidigt skede redan under utbildningen i de kliniska momenten under VFU:n på utbildningsmodulen.

– Ofta möter vi ju samma patienter och därför är det viktigt att vi har en gemensam uppfattning om mål och vision, säger hon.

Veronica Almstedt är även själv doktorand på halvtid inom ramen för sin tjänst i hemsjukvården.

– Jag tror att det är så här vi måste göra i framtiden, att möjliggöra för personer att vara i klinisk verksamhet samtidigt som man bedriver utveckling. I slutändan är vi alla ute efter samma sak – att utbilda och erbjuda god och säker vård, säger hon.