Etiska reflektioner för nybörjare

När Region Västmanland startade ett forskningsbaserat introduktionsprogram för nya sjuksköterskor blev gensvaret enormt. Erfarna sjuksköterskor ställde sig i kö för att bli handledare åt sina nyutexaminerade kollegor.

Text: Lotta Engelbrektson

Sommaren har dragit sin sista suck och vardagen hunnit infinna sig. De sjuksköterskor som anställdes i regionen inför semestrarna ska nu också äntligen kunna påbörja sina introduktionsprogram. Under året – vid sidan av teori och praktisk färdighetsträning – väntar sex intensiva handledningsträffar. Då har de möjlighet att lära känna varandra bättre, prata om sina erfarenheter och ta hjälp av varandra.

Professionsutvecklingsprogrammet, som introduktionen döptes om till förra året, är ett helt nytt sätt för region Västmanland att stötta sina nyutbildade sjuksköterskor. Programmet som är utarbetat i samverkan med Mälardalens universitet utgår från fyra fokusområden som anses vara särskilt viktiga under den första tiden i yrket.

Patrik Jonsson som arbetar på KTC, Kliniskt träningscentrum, i Västerås och är samordnare för utbildningssatsningen berättar vilka utgångspunkter handledningen kretsar runt.

– Forskning har visat att rollklarhet, handlingskraft, social integrering och återhämtning ofta innebär stora utmaningar för nya sjuksköterskor. Vår ambition är att alla områdena ska vävas in i den kollegiala handledningen, säger han.

Det ovanliga i region Västmanlands modell är på vilket sätt handledningen genomförs. Under samtalen som sker i grupp väljer man tillsammans ut två ämnen att reflektera över under eftermiddagen. Erfarna sjuksköterskor, som genomgått en handledarutbildning i kollegialt lärande, fångar upp nyanserna och leder samtalen.

– Modellen bygger på att deltagarna vågar blotta sig och berätta om behov och problem de som nya sjuksköterskor upplever under sin yrkesprofession. Ofta landar samtalen inom etiska områden och känslor av otillräcklighet, säger Elena Ejnarsson, utbildningssamordnare på Västerås sjukhus.

Inledningsvis handlar träffarna mycket om att lära känna varandra och skapa en trygghet i gruppen. När deltagarna öppnar sig för varandra upptäcker de, i majoriteten av fallen, att de övriga känner ungefär likadant. Det kan handla om bristande kommunikation på arbetsplatsen, osäkerhet över ansvaret som nybliven sjuksköterska och upplevelser av att bli ifrågasatt.

Två av handledarna, studierektorn Annelie Hübner och specialistsjuksköterskan Ann Weiborn, berättar om hur samtalen brukar utvecklas i rummet.

– Många är lite skeptiska först, men när de förstår hur upplägget ser ut vågar de flesta lita på processen, säger Annelie Hübner.

Handledarna erbjuder inga lösningar eller talar om för deltagarna hur de bör agera i en given situation. I stället resonerar gruppen runt de ämnen som kommer upp, reflekterar över innebörden, jämför varandras upplevelser och söker gemensamt efter en förklaring.

– Det handlar framför allt om att sätta ord på tankar och känslor. De flesta har svaren inom sig själva, men behöver hjälp att bearbeta dem, säger Annelie Hübner.

Liksom sjuksköterskan Ann Weiborn var Annelie en av de första att visa intresse för handledarutbildningen. Precis som många andra som anmälde sig var de nyfikna på konceptet och chansen till egen kompetensutveckling var lockande.

Utbildningssamordnaren Patrik Jonsson berättar att intresset för att bli handledare på professionsutvecklingsprogrammet har varit enormt stort i regionen. Så här långt, in på tredje terminen av projektet, har ett tjugotal handledare utbildats – varav majoriteten har fått ansvar för egna grupper.

– Först måste den som vill bli handledare ansöka om att få gå utbildningen. Därefter behöver vi ett besked från enhetschefen att det här är en bra kandidat, säger han.

Tanken är att samtalsmodellen även ska följa med handledarna ut i verksamheterna och påverka all kommunikation ute på arbetsplatserna. Kanske kan ett nytt sätt att prata med varandra inte bara hjälpa nya sjuksköterskor att må bra på jobbet utan även skapa ett bättre arbetsklimat?

Ann Weiborn, som även handleder sjuksköterskestudenter, tycker att hon har fått ett nytt förhållningssätt sedan hon genomgått den nya handledarutbildningen.

– Jag har fått ett annat sätt att fråga mina kollegor och reflektera tillsammans med mina studenter när jag inte bara levererar svaren, säger hon.

En annan insats på Västmanlands sjukhus är att man tagit sjukhuskyrkan till hjälp för att stötta arbetsgrupper som ställs inför etiska dilemman. Om något har inträffat på en avdelning som väcker svåra frågor kan präster och diakoner gå en så kallad etisk rond tillsammans med personalgruppen. Den ekumeniska kyrkan deltar även i flera av regionens utbildningar och bidrar med etisk handledning.

– Det är ett väldigt strukturerat program som pågår under en och en halv timme. Då finns inget rätt eller fel utan kyrkan är med som en guide i samtalen. De etiska ronderna brukar vara mycket uppskattade, säger Elena Ejnarsson, utbildningssamordnare på Västerås sjukhus.