”Vi benämner ofta patienter utifrån deras sjukdomar”

Hallå där Docas Svensson, specialistsjuksköterska inom intensivvård på Karolinska sjukhuset, som har skapat utbildningen Personcentrerad vård utifrån etiska principer.

Text: Tim Andersson

Vad är det för utbildning?

– Den är digital och riktar sig till alla som arbetar inom vården och har kontakt med patienter. Den springer ur insikten att det är svårt att implementera personcentrerad vård och uppnå goda resultat om man inte samtidigt inkluderar de etiska grundprinciperna: självbestämmandeprincipen, principen att inte skada, rättviseprincipen och godhetsprincipen.

Vad vill du att utbildningen ska leda till?

– Jag vill att den som har gått den ska förstå sambandet mellan personcentrerad vård och vårdetik, och kunna tillämpa de etiska grundprinciperna i resonemang och ställningstaganden på vårdgolvet. Ett vanligt problem är att vi inom vården benämner patienter utifrån deras sjukdomar. Det här är kanske det viktigaste av allt att förändra: en person som söker vård ska alltid betraktas som en individ, och inte reduceras till sin biologiska situation.

Hur går utbildningen till rent praktiskt?

– Den tar ungefär 25 minuter att genomgå, och man hittar den på region Stockholms utbildningsportal Lärtorget. Den består av skriftlig information och av videomaterial, som baseras på verkliga situationer. Där kan man kan se vad utbildningens innehåll innebär i praktiken.

Hur kom du på idén?

– Jag var på en konferens i Uppsala där en professor från Lunds universitet, Anna Forsberg, pratade om personcentrerad vård och hur man benämner patienter. När jag lyssnade på henne klingade det till i mitt huvud: Jag är etiskt ombud på min avdelning – jag måste göra något. Det var då jag satte igång med utbildningen.

Fick du några självinsikter under den där konferensen?

– Ja, jag insåg att jag själv hade agerat fel, och ofta benämnt patienter utifrån deras sjukdomar eller biologiska situationer: ”Här kommer knät”. Det är helt förståeligt. Man gör det inte för att vara elak, utan för att man är omedveten. Men där på konferensen fick jag syn på mitt beteende, och förstod att det var oetiskt. Jag har också lärt mig jättemycket genom arbetet med den här utbildningen.