Stora utmaningar under första tiden i yrket

Var tredje nyanställd sjuksköterska upplever sig vara dåligt förberedd och brottas med känslor av otillräcklighet och stress. Hur ska de stärkas i sin yrkesroll?

Text: Lotta Engelbrektson

Efter att Anna Påsse tagit sin sjuksköterskeexamen fick hon anställning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. På golvet hamnade hon direkt i skarpt läge och förväntades utföra samma arbete som sina erfarna kollegor. Hon skulle uppvisa trygghet inför patienterna och fatta egna beslut och göra rimlighetsbedömningar.

Anna Påsse minns ansvaret som väldigt pressande.

– Jag dubbelkollade mig själv gång på gång och hade tusen frågor till kollegorna. Dessutom pluggade jag extra vid sidan om skolan och jobbet för att känna att jag nådde upp till förväntningarna som fanns på en sjuksköterska, berättar hon.

Trots att hon bara har ett år bakom sig i yrket kan hon ibland räknas som en av de rutinerade sjuksköterskorna under ett arbetspass. Anna Påsse har lärt sig att prioritera och att inte ta med sig jobbet hem. Däremot är hon kritisk till att hon inte förbereddes mer på verkligheten under sin utbildning.

– Många grundläggande steg, som farmakologi och sjukdomstillstånd, låg i början av programmet. Jag hade behövt en kurs i slutet av utbildningen som knöt ihop de viktiga delarna och förberedde mig för det praktiska arbetet, säger hon.

Frågan om bättre introduktion för nyutbildade sjuksköterskor har varit aktuell under många år och idag har de flesta av landets regioner infört någon form av introduktionsår.

I Västra Götalandsregionen, där Sahlgrenska Universitetssjukhuset ingår, är ett så kallat kliniskt basår, obligatoriskt för alla nyanställda sjuksköterskor. Under den årslånga introduktionen ges de möjlighet att träna praktiskt genom simulering, plus att de får tillfälle till handledning och reflektion.

Anders Sterner som är specialistsjuksköterska och forskare vid Högskolan i Borås har, tillsammans med forskare från Högskolan Väst, studerat vilka utmaningar nyblivna sjuksköterskor ställs inför och hur ett kliniskt basår kan vara till hjälp.

– Det som framför allt stressar nya sjuksköterskor är när det uppstår akuta situationer som de inte är förberedda på. Därför tror jag att simulering kan vara en effektiv och bra metod, säger han.

När forskarna studerade det kliniska basåret ställde de frågan till sjuksköterskorna som skulle börja utbildningen: Hur upplevde de sig vara förberedda inför sitt första jobb.

Trettiofem procent svarade att de inte kände sig tillräckligt förberedda mentalt. När det gällde det praktiska arbetet var det ännu fler som kände sig oförberedda. Nästan hälften av de nyutbildade sjuksköterskorna kände osäkerhet inför de praktiska uppgifter som ingår i yrkesrollen.

– Införandet av ett kliniskt basår är ett sätt att stötta de nyanställda och ge dem en chans att utvecklas. Förhoppningen är förstås att de ska vilja stanna kvar och inte lämna yrket, säger Anders Sterner.

Just simulering som pedagogiskt verktyg har visat sig ha en särskilt positiv effekt. I Anders Sterners studie svarade sjuksköterskorna att de upplevde att de blivit snabbare och säkrare i sin bedömning efter att de fått öva i träningscentrets lugn och ro.

– Det handlar mycket om repetition, att förkroppsliga kunskapen de redan har. Genom att de fått träna på momenten har det blivit lättare att ta till sig det kliniska arbetet, säger han.

Ann Rudman som är docent i vårdvetenskap och forskare vid Högskolan Dalarna och Karolinska Institutet har följt blivande och nyutexaminerade sjuksköterskor i över tjugo år. Hon berättar att många känner sig pressade redan under sin utbildning. Efter ett år i yrket har stressen stegrats ytterligare.

– De som har upplevt mycket stress under de tre första åren har dessutom en kognitiv påverkan tio år senare, jämfört med dem som inte rapporterat höga stressnivåer. De har sämre minne, koncentration och sömn, säger hon.

Forskarna har kartlagt hur sjuksköterskornas stress och lust till arbetet har utvecklats under tid. Vad har de upplevt som små och stora problem? Ann Rudman beskriver de första 90 dagarna på arbetsplatsen som de mest kaotiska.

– Då ska de lära sig mycket snabbt, vilken kan vara överväldigande. Och även om de känner sig väl förberedda kan de uppleva en osäkerhet över att hantera ansvaret som ligger i yrkesrollen, säger hon.

Med ett års erfarenhet i bagaget är det många som känner en ny slags stress. Ann Rudman tolkar det som att vid det laget har nya ansvarsområden kommit till. Dessutom finns det risk för – eftersom det är en stor personalomsättning inom sjukvården – att man redan är den mest erfarna sjuksköterskan på avdelningen.

– Många arbetar mindre för att orka med. Studier visar att fem år efter avslutad utbildning jobbar fyrtio procent av sjuksköterskorna deltid, säger Ann Rudman.

Att få en ordentlig introduktion i yrket kan vara A och O för att inte drabbas av stress och ohälsa. Forskarna vid KI utvecklade därför en intervention inom ramen för ett befintligt introduktionsprogram. Målet var att påverka tre problemområden – rollklarhet, handlingskraft och social integrering. Kände de nyblivna sjuksköterskorna sig trygga i sin roll, klarade de av sina uppgifter och upplevde de att de var en del av arbetsgruppen?

Under tre timmar vid tre tillfällen fick nyanställda sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset i Uppsala träffas och prata om vad det innebar att vara ny på jobbet. Mellan mötena fick de läxor som de skulle genomföra på deras arbetsplats.

– Många kände en lättnad bara genom att prata med de andra och inse att de kände samma sak. De flesta vill kunna så mycket på en gång, men vi försökte normalisera osäkerheten, säger Ann Rudman.

Efter första tillfället fick sjuksköterskorna skriva ner vad de mest bävade för och göra en aktiv plan för att utmana rädslorna. Om det till exempel var en viss provtagning som skrämde dem, fick de i uppgift att be om hjälp och genomföra den.

– Vi hade också en utbildning i återhämtning för att de skulle kunna släppa jobbet när de kommer hem. Här lärde vi ut vissa tekniker.

Resultatet av studien, där 239 sjuksköterskor ingick, uppvisade ett bra resultat. De sjuksköterskor som deltagit i interventionen utvecklade inte stress på samma sätt som sina kollegor i kontrollgruppen.

– Det var också positivt att vi samlade alla som var nya. Vissa jobbade ensamma på sin avdelning och genom våra träffar fick de kontakt med personer på andra delar av sjukhuset, säger Ann Rudman.

Oavsett var i landet eller på vilken arbetsplats man börjar sin yrkesbana upplever de nyanställda sjuksköterskorna ungefär samma utmaningar. De är osäkra på de praktiska momenten, det stora ansvaret och vet inte hur de ska hantera etiska dilemman.

Även region Västerbotten har infört ett obligatoriskt introduktionsår med syfte att stärka sjuksköterskorna i deras yrkesroll och motverka stress.

Professionsutvecklare Karin Bölenius, vid Umeå universitet, har varit projektledare för utvecklingen och införandet av introduktionsåret som drog igång för fyra år sedan.

– Det består av åtta utbildningsdagar spridda över ett år. Vi har velat fånga in de bekymmer som uppkommer när man är helt ny på jobbet, men även de som följer när man har varit anställd i några månader, säger hon.

Upptagningsområdet är hela Västerbotten med Storuman, Lycksele, Skellefteå och Umeå. Utbildningen som har kursstart två gånger om året brukar ha mellan 25 och 40 deltagare, vilket ungefär motsvarar alla sjuksköterskor som nyanställs inom regionen.

– Siffrorna kan variera. Västerbotten har, som alla andra regioner, tidvis svårt att rekrytera personal, säger Karin Bölenius

Ett femtiotal personer har engagerats för att bygga upp undervisningen och deras professioner varierar. När deltagarna till exempel för en dialog om etiska dilemman finns vid sidan av en sjuksköterskerepresentant för den palliativa vården, en sjukhuspräst och en universitetslektor med.

Ungefär likadant har man resonerat när företagshälsovården bjudits in för att prata om stresshantering.

– Vi har lyckats samla en kombination av kompetenser inom varje område, vilket vi är väldigt stolta över, säger Karin Bölenius.

Efter varje utbildningsdag har deltagarna fått lämna en utvärdering där de skattar sin förståelse för området före och efter undervisningen. Hittills har upp emot nittio procent av sjuksköterskorna uttryckt en ökad förståelse efteråt.

Även kringliggande regioner har visat intresse för ett introduktionsår och såväl Jämtland, Norrbotten som Västernorrland har dragit i gång en liknande introduktion.

– Vi gör på lite olika sätt, men vi träffas och inspirerar varandra, säger Kerstin Bölenius.

Att fånga upp alla nyanställda är inte alltid det enklaste, trots att regionerna anstränger sig för att nå ut med information.

Sjuksköterskan Anna Påsse, som arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, blir till exempel överraskad när hon hör att det kliniska basåret är obligatoriskt i Västra Götalandsregionen. Hon berättar att hon inte blev erbjuden utbildningen när hon nyanställdes för ett år sedan.

– Vi är fem från min klass på sjuksköterskeprogrammet som jobbar på min arbetsplats på Sahlgrenska. Ingen av oss har gått ett kliniskt basår, säger hon.