Musik för att minska smärta

Bildterapi inom psykiatrin och musik för att minska stress och smärta. Kulturen har en plats inom vården, men potentialen är stor för att utöka användningen – även inom nya områden.

Text: Tim Andersson

Körsång kan lindra symptom hos personer med långvariga sjukdomstillstånd, musik kan minska stress, oro och smärta vid operation, och dans kan leda till förbättrad funktionsförmåga och livskvalitet, särskilt hos äldre. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från Folkhälsomyndigheten, som sammanfattar resultat från en internationell litteraturöversikt om kulturens betydelse för hälsan.

– Vi på myndigheten jobbar inom olika arenor, inklusive hälso-och sjukvården, och vi tycker att kulturen tydligare än i dag kan komma in som ett inslag i det hälsofrämjande arbetet, berättar Grete Fochsen, utredare på Folkhälsomyndigheten och i grunden sjuksköterska.

Hon berättar att de traditionellt har fokuserat mycket på sådant som fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor, medan kulturen har hamnat lite i skymundan. Hon tror dock att kulturen kommer att ta större plats framöver.

– Vi får ständigt nya uppdrag från regeringen. Vi ska till exempel titta på hur man kan utveckla arbetet med existentiell hälsa, och där ser vi hur kulturen kan bidra.

Så vad är egentligen förutsättningarna för, och möjligheterna med, kultur inom specifikt vård och omsorg i Sverige? Den frågan diskuterades nyligen på SKR:s webbinarium "Musik som medicin – mätbarhet och möjlighet". Bland deltagarna fanns Louise Eulau, forskare och studierektor på Sophiahemmet Högskola.

– Om vi tar region Stockholm som exempel vet jag att det finns många musikterapeuter som jobbar på äldreboenden och i barnsjukvården, medan man inom psykiatrisk vård har satsat på lite andra former, som bildterapi, till exempel. Men det ser väldigt olika ut i kommuner och regioner runt om i landet.

Graden av kulturella inslag är ofta direkt relaterade till anslagens storlek, konstaterar hon – i tider av nedskärningar har de snabbt rykt. De är också beroende av enskilda personer med rätt kompetens. Där blir utbildningarna betydelsefulla.

I Louise Eulaus undervisning på Sophiahemmet Högskola är relationen mellan musik och omvårdnad ett stående inslag.

– Hur kan man till exempel göra en tandborstningssituation för äldre lite roligare och få patienten mer delaktig: Jo, med hjälp av en visa.

Sjuksköterske- och läkarutbildningarna är visserligen styrda av examensmålen i högskoleförordningen, men varje lärosäte har också möjlighet att ange egna, lokala mål, berättar Louise Eulau. Och där finns utrymme för nytänkande.

På Sophiahemmet högskola försöker man att integrera några av FN:s globala hållbarhetsmål, bland annat det som handlar om god hälsa för alla.

– Det är brett formulerat, men en förutsättning för att det ska kunna uppnås är att man kan kommunicera med patienterna på ett sätt som är begripligt för dem, och baserat på den forskning som finns idag anser jag att kultur och estetik kan ha en väldigt viktig funktion.

Hon exemplifierar med ett litet barn, som ännu inte tillgodogjort sig språket.

– Hur kan vi jobba personcentrerat med det här barnet, så att det ges valmöjligheter och en chans att uttrycka sin åsikt? Ett sätt är att titta på hur det reagerar på olika intryck från musik. Musiken når vårt känslocentrum, utan att passera intellektet.

Louise Eulau ser möjligheter för kulturen inom många områden och moment i vård och omvårdnad, men vill särskilt lyfta fram musikens potential som smärtlindring. Hon har själv, i en studie tillsammans med forskare från Musikhögskolan, visat att musik kan sänka stressnivåerna vid såromläggning.

– I en casestudie somnade patienten rent av, trots smärtan.

En annan person som funderat över kulturens funktion i vården är Viktor Bergendal, läkare på Helsingborgs lasarett, musiker och författare. Även han deltog i webbinariet ”Musik som medicin – mätbarhet och möjlighet".

– Jag ser särskilt möjligheter inom slutenvården, där patienterna ofta har mycket dötid. Det mesta är väntan. Musik skulle dels kunna göra denna väntan mer värdefull, men framför allt skulle den kunna öka välmåendet och minska förbrukningen av lugnande och smärtstillande.

Viktor Bergendal vill vidga perspektivet och diskutera vad det egentligen ska innebära att befinna sig på ett sjukhus. Kanske måste det inte vara så renodlat kliniskt?

– Visst, allt är väldigt slimmat nu, ingenting får kosta, men musikterapin skulle säkert kunna visa sig kostnadseffektiv och positiv i det långa loppet, om man slipper en del biverkningar och överförskrivningar av starka mediciner.