Viktig satsning på språkombud i Uppsala

Uppsala kommun har satsat på flera språkstödjande insatser för sin utrikesfödda personal. Men lika ofta är det kulturskillnader som behöver förklaras.

Text: Lotta Engelbrektson

Efter pandemin framkom brister i vården av äldre i majoriteten av landets kommuner. En orsak som uppgavs vara den bristfälliga kommunikationen mellan de äldre och personalen i hemtjänst och på särskilda boenden.

När IVO, Inspektionen för vård och omsorg, gjorde en tillsyn på SÄBO i Uppsala kommun kunde nämnden konstatera att medicinska bedömningar genomfördes utan vare sig tillräcklig kompetens eller kunskaper i svenska språket.

Sedan dess har Uppsala gjort en omfattande satsning på språkstödjande verksamheter i kommunen. Lotti Fred, som är processledare på enheten för kompetensutveckling, är sammankallande för styrgruppen för språkutvecklande arbetsplatser.

– Det vi vill är att personalen ska kunna erbjuda en god och säker vård. Om det är någon som har stora brister i sitt språk är det vår uppgift att stötta personen, säger hon.

Det kan handla om en språk-app i telefonen, en kurs i vårdsvenska, kommunikationskafé eller språkutvecklande övningar. Allt som på ett tryggt och inkluderande sätt kan hjälpa medarbetarna på traven.

Den viktigaste pusselbiten är dock arbetet med språkombud. Uppsala kommun har omkring 150 språkombud och språkstödjare ute i verksamheterna.

Två av språkombuden är Elin Ferrari och Maria Mases som arbetar heltid med språkutvecklande frågor. De arrangerar utbildningar och workshops, samt utbildar språkstödjare som fungerar som stöd i vardagen.

– Målet är att det ska finnas två–tre språkstödjare i varje verksamhet. Ibland hör även chefer av sig och ber om vår hjälp, berättar Maria Mases.

Att överbrygga språkbarriärer handlar långt ifrån bara om lingvistik. Lika ofta är det kulturskillnader som behöver förklaras. Maria och Elin arbetar också med kultur och hbtqia+-frågor inom kommunen och möter ofta andra uppfattningar än de gängse svenska.

– Vi har medarbetare som kommer från länder där homosexualitet är förbjudet eller fortfarande betraktas som en sjukdom till exempel, säger Maria.

Hon poängterar att språkombuden aldrig försöker ändra några åsikter, men att det är viktigt att den som arbetar i Uppsala kommun följer värdegrunden om allas lika värde.

En annan skillnad kan vara hur man ser på sitt arbete och vilka förväntningar man har på sina överordnade. En del medarbetare kommer från länder där det är vanligt att chefen pekar med hela handen och att arbetstagarna följer order.

– Här jobbar vi mer tillsammans och lyssnar på varandra. Cheferna räknar med att personalen tar egna initiativ. Det kan upplevas som ganska främmande för den som inte är van vid vårt arbetssätt.

För sjuksköterskorna är det extra viktigt att omsorgspersonalen förstår innebörden i ett direktiv. Inom kommunerna är det nödvändigt att sjuksköterskorna delegerar en del av arbetsbördan för att allt ska hinnas med. Det kan vara omläggningar av sår, administrering av medicin eller spolning av katetrar. Och även om sjuksköterskan lämnar över sitt mandat till någon annan är det i slutänden sjuksköterskans ansvar om något blir fel.

– För att få ge mediciner måste omsorgspersonalen göra ett läkemedelsdelegeringsprov. Om sjuksköterskan bedömer att någon inte klarar provet finns det risk för att det uppstår besvikelse och konflikter, säger Maria Mases.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka finns även ett skärpt krav om dokumentation inom hemtjänsten, vilket inte alltid är så lätt för den som har ett annat modersmål. Många kämpar inte bara med svenskan utan även med ”vårdspråket” som har en egen terminologi.

– Därför har några av språkstödjarna startat ett kommunikationskafé där man pratar om delegering och dokumentation. Det kan vara nog så komplicerat för vem som helst och alla är välkomna, säger Maria Mases.

Bildtexter: Framsteg. Språkombuden Elin Ferrari och och Maria Mases vann vård- och omsorgsförvaltningens Framstegsutmärkelse 2022 för sitt engagemang i språkutvecklande arbete inom hemvården. Här står de omgivna av processledarna Lotti Fred och Petra Fogelberg.

Lotti Fred är processledare på enheten för kompetensutveckling i Uppsala kommun.