Forskning
Bättre vård för kvinnor i klimakteriet
Klimakterierelaterade symtom kan – och bör – behandlas i primärvården. Det har sjuksköterskan och forskaren Lena Rindner kunnat visa i sin forskning.
– Om fem år hoppas jag att det finns klimakteriemottagningar på alla vårdcentraler i landet, säger hon.
Text: Jenny Ryltenius
Klimakteriet är en lika sårbar period i livet som puberteten eller en graviditet.
– Klimakterierådgivning på vårdcentral borde vara lika självklart som att vi har ungdomsmottagningar och mödravårdscentraler, säger Lena Rindner.
Hennes forskning har visat att sjuksköterskeledda personcentrerade samtal om klimakteriet i primärvården leder till mindre klimakteriebesvär och ökat välbefinnande hos kvinnor.
– Det kan handla om att få råd om hur de kan förhålla sig till olika utmaningar som symtomen medför i vardagen till att få kunskap om vad som händer i kroppen, livsstilsförändringar och hur läkemedelsbehandling vid klimakteriet fungerar, säger Lena Rindner.
Med 30 års erfarenhet som distriktsjuksköterska i primärvården har hon mött oräkneliga kvinnor som sökt vård för fysiska och mentala förändringar i 45–60 årsåldern. Hon har samtidigt upplevt att det saknas en helhetssyn och kompetens om klimakteriet inom vårdprofessionen
– Kvinnorna bollas runt och besvären behandlas inte. Psykisk ohälsa och andra klimakterierelaterade besvär är också den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor i den här ålderskategorin. Jag kände att någonting behövde göras.
Den kliniska frustrationen ledde till att hon började forska om patientgruppen och vilken vård som borde ges. Avhandlingsresultatet har lett till öppnandet av landets första evidensbaserade klimakteriemottagning, vid Södra torgets vårdcentral i Borås.
En klimakteriemottagning utgörs i korthet av en sjuksköterska som har en samordnande roll för ett team som förutom allmänläkaren kan bestå av fysioterapeut, psykolog och arbetsterapeut.
– Om teamet på vårdcentralen inte kan hjälpa kvinnan kan hon behöva remitteras vidare till en gynekologisk mottagning, men i de allra flesta fall finns kompetensen inom primärvården om vi arbetar strukturerat på rätt sätt.
Doktorsavhandlingen: ”Women’s health in midlife – a person-centered approach in primary care – effecte on mental, somatic and urogenital symptoms, and quality of life” består av fyra delstudier.
Den första, som publicerades 2017, är en tvärsnittsstudie av andelen somatiska och urogenitala symtom hos 131 kvinnor i åldern 45 till 55 som sökte vård vid mottagningen. Även den psykisk hälsan undersöktes. De vanligaste rapporterade symtomen var utmattning, depressiv stämning, muskel- och ledproblem, sömn- och sexuella problem.
– Många säger att de inte känner igen sig själva, att de blivit nedstämda och ser världen i grått. Vallningar och torra slemhinnor, som vi brukar förknippa med klimakteriet, kom längre ner på listan.
De följande studierna i hennes forskning fokuserar på att utvärdera effekten av interventioner. I en sexårig studie har hon bland annat utvärderat ett grupputbildningsprogram om klimakteriet för kvinnor i åldern 45–55 år. Där lottades 131 kvinnor till grupputbildning eller till ingen intervention alls.
Gruppinterventionen inkluderade två utbildningstillfällen med ämnen relaterade till klimakteriet. Interventionsgruppen upplevde en liten minskning av symtomen medan kontrollgruppen mest upplevde motsatsen.
I den sista delstudien i avhandlingen, som genomfördes 2018–2019, utvärderar hon ytterligare en intervention; personcentrerade samtal som hålls vid fem tillfällen under 45 minuter.
– Samtalet fokuserar på ämnen relaterade till klimakteriet och det normala åldrandet. Kvinnorna får också veta att de alltid kan ringa om de har fler frågor eller problem de vill prata om, säger Lena Rindner.
Lenas Rindners forskning har fått stor uppmärksamhet. I Socialstyrelsens rapport ”Vård och behandling vid klimakteriebesvär i primärvården samt i den gynekologiska specialistvården” från 2021 är hennes studier refererade. Hennes klimakteriemottagning i Borås beskrivs i en bilaga som exempel på hur klimakterievård kan bedrivas.
Precis som Lena Rindner redan sett, innan hon började forska, visar även Socialstyrelsens genomgång att det finns ett behov av bättre information och vägledning till kvinnor om klimakteriebesvär. De konstaterar också att det finns stora regionala skillnader i hur sjukvården erbjuder behandlingar och pekar på risken att kvinnorna hänvisas runt mellan olika instanser.
– Vården behöver rutiner för att identifiera klimakteriebesvär och dessa kan skapas med en klimakteriemottagning, säger Lena Rindner, som nu har byggt upp en nationell utbildning riktad mot vårdprofessionen.
Förutom kunskap om kvinnors hälsa, behandlingsalternativ och metoder för att hålla personcentrerade samtal får kursdeltagarna även verktyg för att starta en klimakteriemottagning på den egna vårdenheten.
Här hittar du information om Lena Rindners utbildning om klimakteriet riktad till vårdprofessionen:
lenarindner.se/klimakterieutbildning
Den 14 november hålls en endagarskurs i Göteborg som även kommer att sändas live på internet.
Namn: Lena Rindner
Ålder: 62
Arbete: Med. dr allmänmedicin, leg. distriktssköterska, forskare och föreläsare.
Bor: Skene
Familj: Maken Arne samt barn och barnbarn
Intressen: Golf, musik, umgås med familj och vänner
Avhandlingens fyra studier:
- Tvärsnittsstudie av andelen somatiska och urogenitala symtom hos 131 kvinnor i åldern 45 till 55 som sökte primärvård. Även den psykisk hälsan undersöktes hos deltagarna.
- Att minska klimakteriebesvär för kvinnor under klimakteriet med hjälp av grupputbildning i en primärvårdsmiljö – en randomiserad kontrollerad studie.
- Prognostiska faktorer för framtida psykisk, fysisk och urogenital hälsa och arbetsförmåga hos kvinnor, 45–55 år. En sexårig prospektiv longitudinell kohortstudie i syfte att utvärdera ett grupputbildningsprogram om klimakteriet för kvinnor i åldern 45–55 år.
- Effekt av primärvårdsutbildning på psykisk hälsa och livskvalitet hos kvinnor 45–60 år med stressrelaterade symtom. En randomiserad kontrollerad studie.
Publiceringsdatum: