Vård i hemmet knappast riskfritt

Allt fler vårdas hemma i stället för på sjukhus, vilket kan öka patientens välbefinnande. Men samtidigt finns det stora risker.

Text: Maja Lundbäck

Trycksår, fall och vårdrelaterade infektioner. När Marléne Lindblads forskarteam granskade 600 journaler upptäcktes 495 omvårdsrelaterade incidenter inom hemsjukvården. Fyra av fem bedömdes ha inträffat under tiden som patienterna vårdats hemma – något som blivit allt vanligare.

– Den medicinsktekniska utvecklingen har gjort att det finns stora möjligheter att ge avancerad hemsjukvård. Vårdplatser har också dragits ner, så att man i högre utsträckning och tidigare i vårdförloppet får eftervård i hemmet. När möjlighet finns så vill de flesta patienter vårdas i sitt hem, säger Marléne Lindblad, biträdande prefekt och lektor vid Röda Korsets Högskola.

I takt med att fler lever allt högre upp i åldrarna väntas hemsjukvården nu växa i omfattning. Tidigare studier visar att hemsjukvård kan öka välbefinnandet hos många, men det finns ändå orosmoment.

– Både allmänhet, beslutsfattare och vårdpersonal tänker nog att det kan vara säkrare att vårdas hemma än på sjukhus, man har nog inte tänkt på att det också kan vara förenat med risker, säger Marléne Lindblad, som innan hon började forska arbetat kliniskt som sjuksköterska samt som chef på en akutkirurgisk vårdavdelning.

En sak som vi vet är att hemmiljön skiljer sig kraftigt från sjukhusets miljö.

– Ett hem är inrett för trivsel och välbefinnande. Man kan snubbla på en mattkant och falla. Det kan också vara svårare för vårdpersonal att följa hygienrutinerna, säger hon.

Samtidigt som kunskapen om patientsäkerhet inom hemsjukvården är begränsad är det viktigt att vi ändå använder oss av den forskning som trots allt finns, menar Marléne Lindblad.

I ett försök att ta reda på hur vanligt det är med olika typer av omvårdsrelaterade händelser, vilka konsekvenser de får – och vad som sannolikt bidragit till att de inträffat – gick Marléne Lindblad och hennes forskarteam igenom journaler från tio olika hemsjukvårdsverksamheter runt om i landet. De använde en systematiskt validerad forskningsmetod och fokuserade på incidenter som upptäckts de första 90 dagarna från inskrivning i hemsjukvården.

– Studien visar att omvårdnadsrelaterade skador och tillbud drabbar nästan hälften av patienterna. Majoriteten av incidenterna bedömer vi hade kunnat undvikas – om åtgärder hade satts in, säger hon.

Vissa patienter drabbades alltså flera gånger. Det var lika vanligt att råka ut för en incident oavsett kön. Forskarna kunde heller inte se att åldern var avgörande, medelåldern hos patienterna var dock hög, 80 år.

Totalt upptäcktes 699 incidenter, varav 495 bedömdes vara omvårdnadsrelaterade. Det handlade både om tillbud, som hade kunnat sluta illa men som inte gjorde det, samt skador – både stora och små. Tre av fyra incidenter bedömdes som undvikbara.

Fem av sju händelser bedömdes vara kopplade till omvårdnaden. Fyra av fem av dessa omvårdnadsrelaterade incidenter bedömdes ha uppstått under tiden i hemsjukvård och ett fåtal bedömdes ha uppstått redan på sjukhuset.

Den vanligaste incidenten som patienterna drabbades av var fall. Forskarna bedömde fallskadorna som svårast att förhindra.

– Fallskador kan vara svåra att förebygga i ett hem, där patienter och anhöriga själva bestämmer hur de vill ha det. Tidigare studier har visat att det är viktigt att ta hänsyn till patienter och anhörigas vilja för att kunna bygga förtroende och tillit, säger hon.

Trycksår och vårdrelaterade infektioner var också vanliga – dessa bedömdes oftast som undvikbara och ska därför betraktas som vårdskador.

– De flesta incidenterna ledde till temporär skada som krävde vård, antingen inom öppenvården eller i form av förlängd sjukhusvistelse eller förlängd vårdtid i hemsjukvården, säger Marléne Lindblad.

En patient i studien avled av undernäring med stor viktnedgång, en skada som bedömdes som omvårdnadsrelaterad. Totalt ledde incidenterna till 165 extra läkarbesök samt 226 vårddagar inom slutenvården.

– Förutom ett stort lidande för patienter och anhöriga är de undvikbara skadorna dels resurskrävande, dels en kostsam historia. Den vanligaste möjliga bidragande orsaken till såväl tillbud som skador var, enligt forskarna, försenad, felaktig eller utebliven omvårdnad. Även bristande kommunikation och brister i organisationen tros ha orsakat en hel del omvårdsrelaterade incidenter, liksom bristande rutiner och brister i läkemedelshantering.

– I flera delar av landet kan sjuksköterskor inte se hela journalen, som exempelvis läkemedelslistor, eftersom kommun och region inte har samma journalsystem, säger Marléne Lindblad. Att det skulle handla om enskilda sjuksköterskor som har gjort fel är sannolikt inte förklaringen till de många incidenterna, hävdar hon.

– Studier från slutenvården visar att sjuksköterskor har stora möjligheter och kunskap att förebygga vårdskador. Men förutsättningarna att förebygga säker vård i hemmet jämfört med slutenvården ser helt annorlunda ut, säger hon.

Idag finns en nationell databas som visar hur vanliga vårdskador är på sjukhus, men någon motsvarande databas som gäller hemsjukvården finns inte. Här hoppas Marléne Lindblad på en ändring.

– Idag sker ju avancerad vård i hemmet, då måste man också ge förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonalen, så att de kan ge en säker vård. Vi måste också kunna titta på om bra åtgärder kan minska olika typer av vårdskador.