Omvårdnadsmagasinet nr 6 / 2020

Hopp & mod i en svår situation

Det sker åter en kraftig smittspridning av covid-19 och alltfler behöver vård på sjukhus och inom intensivvården. Detta sker efter en alltför kort tid för återhämtning för sjuksköterskor och alla andra i teamet efter pandemins härjningar under våren och sommaren. En positiv erfarenhet från arbetet under pandemin är att sammanhållningen i teamen varit mycket god och bidragit till att man orkat med de tuffa utmaningarna. Stora framsteg i behandlingarna har också bidragit till en kraftigt minskad dödlighet och de särskilda boendena är bättre rustade än i våras. Sjuksköterskornas etiska råd har utarbetat ett Etikkort i pandemitid med rubriken Hopp & mod i en svår situation.

Hopp och mod i en svår situation

Ovissheten efter hjärtbyte

Att få ett nytt hjärta innebär att ändra riktningen på en resa som gick mot döden till att gå mot överlevnad. Men det innebär också att leva i ständig ovisshet samt att hitta en balans mellan egna och andras förväntningar och den egna förmågan. I den processen kan hjärtmottagaren behöva både emotionellt och socialt stöd av sjukvårdspersonalen, visar sjuksköterskan och forskaren Matilda Almgrens avhandling ”Managing uncertainty and expectations after heart transplantation. Enabling adaptation, self-efficacy and self-management”, framlagd vid Lunds universitet.

Ett glas saft kan förbättra teamarbetet i operationsrummet

En paus med saft kan göra susen under en operation. När kirurger uppmuntrades att ta en kort paus vid långa ingrepp ansåg personalen att teamarbetet förbättrades. Och därmed troligen patientsäkerheten. Även icke-tekniska färdigheter som kommunikation påverkar säkerheten under operation, visar sjuksköterskan Sofia Erestam i sin avhandling ”Aspects of teamwork and intraoperative factors in the operating room”, framlagd vid Göteborgs universitet.

Stora brister i samordnade individuella vårdplaner

I bara fyra av 60 samordnade individuella planer, så kallade SIP:ar, framgick det att den berörda personen var delaktig i besluten om vård och insatser. Två tredjedelar av planerna saknade helt ett personcentrerat perspektiv. Det visar Ingela Jobes doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

– Det finns stora förbättringar att göra, säger hon.

Avhandlingen heter ”A chain is only as strong as its weakest link. Collaborative care planning as a person-centred practice”.

Språkets makt inom psykiatrin

Vilka förväntningar finns det på män och kvinnor som är patienter inom psykiatrin? Hur märks det i språket bland personalen och leder det till olika behandling?

– Männen ses ofta som barn och kvinnor förväntas vara skötsamma. Det är några av de underliggande normer om genus som förekommer inom psykiatrin, säger sjuksköterskan och forskaren Kristina Eivergård, som nyligen disputerade med avhandlingen ”Språkets makt – en studie om vårdpersonals tal om psykiatriska patienter och brukare”, vid Mittuniversitetet.

Tuff arbetssituation för nyutbildade sjuksköterskor

Nyutbildade sjuksköterskor som börjar arbeta på akutsjukhus kommer genast in i hetluften och tvingas fatta livsavgörande beslut.

– De har lärt sig att sjuksköterskans arbete i första hand handlar om omvårdnad, och blir överraskade av att så mycket av deras jobb handlar om läkemedel. De hamnar i en utsatt situation där de saknar kontroll och känner sig otillräckliga, säger sjuksköterskan och forskaren Anna Willman. Det gör att många överväger att lämna yrket.

Avhandlingen heter ”Newly graduated registered nurses’ clinical competence, professional development and work situation – In acute care hospital settings” och las fram vid Karlstad universitet.

Dansbandssångerskan som blev MAS

Det finns flera olika sätt att beskriva Ulrika Carlsson på. Ett är att använda nyckelorden ansvar, struktur och ett stort engagemang samt att hon naturligtvis tycker om att arbeta med människor. Ett annat är att beskriva henne som dansbandssångerskan som först utbildade sig till undersköterska och sedan vidare till sjuksköterska. Idag är hon medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i Gävle kommun. Hon har det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret för mellan 2 000 och 2 500 svårt sjuka personer, dels de som är i behov av hemsjukvård, dels de som vistas på särskilda boenden.

Äldrevård – ett gränsland mellan två lagstiftningar

Vi lever allt längre och många med ett stort behov av vård och omsorg. Men hur ser sjuksköterskornas roll ut i äldrevården? Vad räknas som omvårdnad och vad är sociala insatser? Det handlar om stöd och hjälp enligt olika lagar men framför allt handlar det om att ge en personcentrerad vård, menar sjuksköterskan och forskaren Anna Swall. Och då suddas gränserna ut. Stefan Andersson, klinisk lektor, betonar att hjälpen måste utgå från individen och inte bli för styrd av organisatoriska förhållanden, så att insatserna stödjer en helhetssyn.

”Stärk teamet runt de äldre”

– Vi gör alltmer avancerade vårduppgifter i hemsjukvården Samtidigt är organisationen runt de svårt sjuka äldre enormt komplex med många aktörer och professioner som ska samverka. Ska vi få till en vård av hög kvalitet måste vi stärka samarbetet i teamet runt de äldre. Då kan vi också arbeta mer personcentrerat och med bättre patientsäkerhet. Det menar Therese Johansson Arensparr, distriktssköterska i den kommunala hemsjukvården i Karlskrona.

Naturen som redskap för hälsa

Skogsbad, trädgårdsarbete och umgänge med djur. Just nu pågår ett projekt om naturbaserade interventioner vid Luleå tekniska universitet. Projektet, som heter New Nordic Nature Based Service Models, Nordic NaBS, startade 2019 och pågår under tre år. Gunilla Johansson, doktorand i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, kommer att följa projektet och forska om området utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Projektet leds av Päivi Juuso, biträdande professor och omvårdnadsforskare vid Luleå tekniska universitet. Naturen är en källa till återhämtning. När människor befinner sig i naturen går puls och blodtryck ner, säger hon.

Doktorandstipendium för forskning om självvald inläggning

Joachim Eckerström, specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, har tilldelats Svensk sjuksköterskeförenings Doktorandstipendium år 2020. Stipendiet på 110 000 kronor tänker han använda till att sprida sin forskning om självvald inläggning vid emotionell instabilitet och självskadebeteende. Självvald inläggning är en krisintervention som kommer från Nederländerna där den har använts framgångsrikt. Nu har den även börjat användas i Sverige.

Digitalisering på gott och ont

Pandemin har påverkat oss alla så vi har insett vikten av välfungerande digitala verktyg. Ingen kunde väl ana för ett år sedan att Teams, ZOOM och Skype skulle utvecklas så snabbt som de har gjort nu under pandemin.

Vi har alla ställt om. Svensk sjuksköterskeförening har digitala konferenser och webbinarier om bland annat äldrevården, covid-19 och ledarskap och nu planerar vi för att VFU-konferensen ska bli digital.

Men det förutsätter fungerande nätverk, vilket kan vara en utmaning att få till.

Digitalisering på gott och ont (pdf, 60.9 kB)