Omvårdnadsmagasinet
nr 6/ 2022

Ledare

Omvårdnadsforskning spelar en avgörande roll

Omvårdnadsforskning är en central del i den patientnära forskningen med syfte att främja hälsa och välbefinnande och att lindra lidande. Precis som med medicinsk forskning är avsikten att göra hälso- och sjukvården bättre, säkrare och mer jämlik, både för personer som är i behov av den och deras närstående.

Omvårdnadsforskningen spelar en avgörande roll 

Forskning

När känslor blir kroppsliga symtom

Trötthet och smärta i kroppen som inte går över av sig själv får många att vända sig till vården. Men trots blodprover och olika tester är det mycket vanligt att läkarna inte kan svara på vad problemen beror på. Nästan var tredje patient inom primärvården har symtom som inte kan förklaras medicinskt. Ibland får patienten veta att de har IBS eller fibromyalgi. Andra gånger antecknar läkaren ”smärta, ospecificerad” eller ”oförklarlig trötthet” i journalen.

De här patienterna bollas mellan olika vårdgivare och det är ingen som riktigt tar ställning till om symtomen kan hänga ihop med psykologiska faktorer, menar Daniel Maroti, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

– Vi måste börja ta i frågan att oförklarlig smärta kan hänga ihop med emotionella trauman. Detta är vi skyldiga patienterna, säger han.

Tidiga insatser vid hjärtstopp

Sjuksköterskan Cecilia Andréll har ägnat sin doktorsavhandling åt det tidiga omhändertagandet vid hjärtstopp – allt från allmänhetens kunskap och attityder till larmoperatörers träffsäkerhet och effektivitet.

Resultaten visade bland annat att när det gäller chans till överlevnad och neurologisk återhämtning minskar den om hjärtstoppet inträffar i hemmet, trots att personen överlevt och fått intensivvård. 

I ett annat delarbete undersökte Cecilia Andréll larmoperatörers träffsäkerhet att identifiera hjärtstopp i samtalet till 112. Det visade sig att larmoperatörer hade både god träffsäkerhet (94,5%), men även hög träffsäkerhet att utesluta att det inte var ett hjärtstopp (99,5%). 

Porträtt

Alltid redo för nästa katastrof

I somras arbetade narkossjuksköterskan ­Monika Hörling på ett ambulanståg i ­Ukraina. På hemmaplan frilansar hon som sjuksköterska för att snabbt kunna åka ut på ett nytt uppdrag. Efter tjugo år av ibland farliga ­humanitära ­insatser känner hon fortfarande ingen rädsla. Däremot känner hon sorg och frustration – men även hopp. 

Tema

Tema: Hot och våld mot vårdpersonal

När Vårdförbundet genomförde en undersökning 2020 visade det sig att problemet med hot och våld inom hälso- och sjukvården ökade för varje år. 44 procent av förbundets medlemmar svarade att de personligen blivit utsatta för hot på sin arbetsplats. Värst utsatt var personalen på akutmottagningarna samt inom äldrevården och psykiatrin, men medarbetare och chefer vittnar om helt vanliga patienter som slåss och kränker personalen.

Beatrice Hägervik, ambulanssjuksköterska och stationschef i Hässleholm, vittnar om att hon och hennes kollegor inom ambulansen kallas till skottlossningar, knivskador, misshandel och suicidförsök. När sjuksköterskorna stiger ur bilen vet de inte om den som larmat lever eller är död. De har heller ingen aning ifall någon kommer att försöka hindra deras räddningsinsats.

Som medlem har du tillgång till tidningens fullständiga artiklar