Ansvaret - läkare och sjuksköterskor under covid-19

Redan innan pandemin var svensk hälso- och sjukvård hårt pressad med bemanningsproblem, stängda vårdplatser och vårdköer. Under den pågående Covid-19 pandemin som påverkar hela samhället är läget än mer ansträngt i hälso- och sjukvården som ställs inför mycket svåra och stora utmaningar.

Med ett nytt – sedan tidigare okänt virus – ökar behovet av ny kunskap, information och snabba nyhetsuppdateringar och den oro som kan finnas bland befolkningen behöver bemötas genom begripliga och korrekta budskap.

Media som har i uppdrag att bevaka, granska och rapportera om den pågående pandemin vänder sig ofta till professioner inom hälso- och sjukvården för uttalanden och lägesbeskrivningar. Här kan läkare och sjuksköterskor fylla en viktig funktion genom att rapportera och beskriva om det aktuella läget, förmedla erfarenheter och göra sin röst hörd i debatten. Hur ser beredskapen ut på den aktuella arbetsplatsen? Räcker antalet IVA-platser? Hur prioriterar man? Finns det tillräckligt med personal och materiel? Hanterar Sverige pandemin på bästa möjliga sätt? Hur ser förtroendet ut för ansvariga myndigheter och beslutsfattare?

Studier visar att allmänheten har ett högt förtroende för läkare och sjuksköterskor som uttalar sig om pandemin i svenska massmedierlänk till annan webbplats. Hur ska det förtroendet förvaltas och finns det risker med att forskare och experter debatterar olika uppfattningar om vilka åtgärder som är lämpligast för att stoppa smittspridningen och skydda folkhälsan?

Att kommunicera under en pandemi – finns det fallgropar att undvika?

  • Vad ska man tänka på om man som läkare eller sjuksköterska blir kontaktad av media för att uttala dig om aktuella skeenden under pandemin?

  • Vilket skydd finns om man offentligt slår larm om oegentligheter på arbetsplatsen?

  • Vad ska man ta hänsyn till om man kollegialt delar med sig av erfarenheter och egna upplevelser om Covid-19 på chattar och i sociala medier?

  • Ska man berätta om man är orolig för att sjukvården ska kollapsa under trycket av pandemin?

  • Ska man berätta om man själv känner rädsla för att bli smittad?

  • Ska man på nätet dela erfarenheter av en obeprövad behandling som verkar fungera mot Covid-19?

  • Ska man kritisera ansvariga myndigheters beslut och rekommendationer?

Svenska Läkaresällskapets (SLS) delegation för medicinsk etik och sjuksköterskornas etiska råd inom Svensk sjuksköterskeförening (SSF) publicerar idag ett etiskt uttalandePDF (pdf, 234.2 kB) om vilka avvägningar en yrkesperson inom vården bör göra när man uttalar sig offentligt i egenskap av att vara läkare eller sjuksköterska.

(Klicka här för att läsa Svenska Läkaresällskapets uttalandePDF (pdf, 423.5 kB))

Vi anser att sjukvårdens professioner ska vara generösa med att medverka i media. Vi trycker också på att yttrandefrihet och meddelarfrihet är rättigheter i vår grundlag och ger möjligheter för alla, också professionerna i sjukvården, att offentligt kritisera det man tycker är fel även om det går emot vad en region, kommun, myndighet eller regering bestämt.

Det vi också särskilt lyfter fram är det ansvar som följer när en läkare eller sjuksköterska uttalar sig i kraft av sin yrkestitel. Våra yrken har ett stort förtroende i samhället, och det är vår uppgift att förvalta och bevara det förtroendet. Det gör man bäst genom att endast uttala sig om frågor som man har god kunskap om och god erfarenhet av. Om kunskapen är bristande – som till exempel när det handlar om en tidigare inte känd sjukdom – ska man vara tydlig med att evidensen är ofullständig, och inte påstå att det finns kunskap och erfarenhet som saknas eller är osäker.

Det är viktigt att skilja på fakta och åsikter. Yrkespersonen bör också göra en avvägning mellan betydelsen av det man vill förmedla och risken för att skapa oro och förvirring bland mottagarna av budskapet.

Att dela med sig av kliniska erfarenheter på nätet kan fylla viktiga funktioner, men en pandemi lättar inte på något sätt på patientsekretessen. Både SLS och SSF har tagit fram riktlinjer för hur man ska agera på nätet.

I korthet så menar vi att:

  1. Sjuksköterskors och läkares inställning till att medverka i massmedia bör vara generös

  2. Rollen som läkare eller sjuksköterska medför krav på vetenskaplighet och objektivitet, privata åsikter ska tydligt skiljas från faktapåståenden

  3. När viktig kunskap och erfarenhet saknas, och kunskapsläget är osäkert ska man vara tydlig med detta

  4. Kraven på vetenskaplighet och saklighet gäller även då läkaren eller sjuksköterskan använder sin möjlighet att slå larm om missförhållanden

  5. Dela fallbeskrivningar kan vara betydelsefullt, men patientsekretessen måste beaktas.

Britt Skogseid, ordförande Svenska Läkarsällskapet

Mikael Sandlund, ordförande Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik

Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Marit Silén, ordförande Etiska rådet inom Svensk sjuksköterskeförening

Publiceringsdatum: 2020-06-11

Fler artiklar