Sjuksköterskor vill inte bli betraktade som hjältar

Den globala spridningen av Coronaviruset har lärt oss många saker om hur samhället i stort fungerar i kris och om hur hälso- och sjukvårdssystemet klarar en sådan allvarlig påfrestning som en pandemi. Vi har också blivit än mer medvetna om sjuksköterskors betydelse för vårdens utförande och utfall. Det visade sig att krisberedskap i den omfattning som krävdes saknades inom hälso- och sjukvård, vilket påverkat sjuksköterskors arbetsvillkor i samband med COVID-19.

Detta har inte bara handlat om fysiska arbetsförhållanden, med arbete i skyddsutrustning och långa arbetspass, utan också om att hantera etiska dilemman och moralisk stress. Sjuksköterskor har under pandemin hamnat i etiskt utmanande situationer där hen tvingats till meningslösa prioriteringar och känt maktlöshet mellan individuell omvårdnad och mer övergripande krav för att förhindra allmän smittspridning. Exempelvis att sjuksköterskan kan bli tvingad till att värdera när en döende patient är tillräckligt döende för att kunna få ta emot besök.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård togs fram och ändrades allteftersom kunskapen kring viruset blev större och omfattningen av spridningen ökade. Det saknades ibland konsekvensanalys för den enskilda personen/patienten exempelvis inom äldreomsorgen. Riktlinjerna minskade risken för smittspridning men tog inte höjd för vad isolering kunde innebära för den enskilde patienten som fick möta sina närstående virtuellt eller genom en glasruta. Riktlinjerna försvårade sjuksköterskans eget ”professionella omdöme” där både kunskap, erfarenhet och klokskap liksom idérikedom är viktiga ingredienser för att lindra lidande, främja hälsa och bidra till en värdig död.

Sjuksköterskor tvingades bortprioritera nödvändig omvårdnad såsom exempelvis mobilisering, och pandemin resulterade således inte bara i utebliven planerad vård och behandling utan också i utebliven omvårdnad. När samhället nu åter öppnas upp måste vi prata om våra erfarenheter så att vi kan lära av historien för att sedan vara bättre förberedda inför framtiden även när det gäller att ha en professionsetisk beredskap. Vi i de nordiska sjuksköterskeorganisationernas etiska råd vill lyfta fram betydelsen av det kollegiala stödet och av att få möjlighet till etisk reflektion så att vi:

• kan stå upp för de professionsetiska riktlinjerna
• kan stå upp för den sårbara patienten
• har mod att rapportera utebliven omvårdnad och konsekvenser av denna.

Sjuksköterskor är stolta över sin profession och vill inte bli betraktade som hjältar utan som någon som har god kompetens och som står upp för patienten.

Mer information om rådens verksamhet och ställningstaganden:

Danmark: https://dsr.dk/ser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Färöarna: http://sjukrarokt.fo/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Grönland: http://pk.gl/ser/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Norge: https://www.nsf.no/fag/etikk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.